Som i alla andra föreningar som är engagerade i att hjälpa katter så är det ofta skadade samt skygga som kommer in i behov av hjälp.
Gång på gång hör vi historier om hur många får rådet att det är bättre att avliva dessa skygga katter då de inte går att behandla eller ens hantera…… Ofta kommer dessa råd när katten är i en oerhörd utsatt situation samt under stor stress. Inte ens den snällaste och tamaste katt hade varit lättbehandlad i dessa situationer (skadad etc).
Vissa kräver mer tid, mer tålamod samt rätt omgivning. Helt enkelt det som passar just den enskilda individen då alla, precis som oss människor, är olika.
Ett lysande exempel har vi i vår Tosca:
Hon kom in som kattunge med syskon samt sin mamma. Under sin första tid i vår förening så bodde hon i stödhem. Här förblev hon och hennes syskon ganska skygga.
Vid 1 års ålder flyttade hon till vårat fina katthem där hon blev social med de andra katterna men höll oss människor på behörigt avstånd.
Vid dryga 2 års ålder så har Tosca dragits med mycket infektioner då hon till följd av hemlösheten har ett dåligt immunförsvar. Vi tog beslutet att flytta Tosca från katthemmet till ett annat stödhem med hopp om att hennes immunförsvar skulle förbättras (färre katter i stödhemmet än i katthemmet).
Döm om förvåningen när Tosca bara efter kort tid i stödhemmet bestämmer sig för att människor är nog rätt bra ändå…. Hon visar nu fullständig tillit för sin stödfamilj och nya favoriten är att bli kliad på magen <3
Det tog 2 år innan hon litade på oss människor men nu gör hon och njuter av det!!
Kontentan: ALLA förtjänar en chans!!